Vad är bergvärme? Kort förklarat är bergvärme ett uppvärmningssystem där en bergvärmepump hämtar lagrad energi från berggrunden via ett borrhål och använder den för att värma huset och tappvarmvattnet. En vätska cirkulerar i en kollektorslang i borrhålet, tar upp energi från berget och transporterar den till värmepumpen. Där höjs temperaturen innan värmen förs vidare till husets vattenburna värmesystem.
Det betyder att bergvärmepumpen inte skapar all värme direkt från elektricitet. El behövs för att driva bland annat kompressor och pumpar, medan en stor del av energin som används för uppvärmningen hämtas från marken. Det är själva grundprincipen som gör bergvärme till ett energieffektivt alternativ för många villor.
Vad är bergvärme egentligen?
För att förstå vad är bergvärme behöver man skilja på själva energikällan och maskinen som står inne i huset.
Bergvärmen är energin som hämtas från mark och berggrund. Bergvärmepumpen är maskinen som gör det möjligt att använda denna relativt lågtempererade energi för att värma huset.
Systemet består förenklat av tre delar:
- ett energiborrhål i marken
- en kollektorslang med cirkulerande köldbärarvätska
- en bergvärmepump inne i huset
Till detta kommer anslutningen till husets vattenburna värmesystem och varmvattenproduktion.
När någon frågar vad är bergvärme är det alltså egentligen ett helt system vi pratar om. Borrhålet hämtar inte upp varmt vatten som sedan skickas direkt till radiatorerna. Energin måste först transporteras till värmepumpen och där höjas till en användbar temperaturnivå.
Det är en viktig skillnad.
Varifrån kommer energin i berget?
Berggrunden under huset håller en betydligt jämnare temperatur än utomhusluften. Det gör den användbar som energikälla även under kalla svenska vinterdagar.
NIBE beskriver hur bergvärme fungerar som ett system där lagrad energi i marken tas till vara genom en kollektorslang i ett borrhål och transporteras till värmepumpen. Där höjer kompressortekniken temperaturen innan energin överförs till husets värme- och varmvattensystem.
Det här är också en av de stora skillnaderna mellan bergvärme och en luft/vattenvärmepump.
En luft/vattenvärmepump hämtar energi ur utomhusluften och påverkas därför direkt av förändringar i utomhustemperaturen. Bergvärmen hämtar i stället energi från marken, där temperaturförhållandena är stabilare över året.
Så fungerar bergvärme steg för steg
Det enklaste sättet att förstå vad är bergvärme är att följa energins väg från berget till radiatorerna.
1. Ett energiborrhål borras ner i berget
Först behövs ett borrhål på fastigheten. Hur djupt det behöver vara bestäms utifrån bland annat husets energibehov och förutsättningarna på platsen.
I borrhålet placeras en kollektorslang som går ner och tillbaka upp.
Borrhålet fungerar som värmepumpens energikälla. Det är alltså inte bergvärmepumpen inne i huset som på egen hand står för energibesparingen. Pumpen och borrhålet måste vara rätt dimensionerade för att fungera bra tillsammans.
2. Köldbäraren cirkulerar genom borrhålet
I kollektorslangen cirkulerar en vätska som brukar kallas köldbärare.
När vätskan passerar genom borrhålet tar den upp energi från omgivningen. Temperaturen behöver inte vara särskilt hög för att processen ska fungera.
Det är lätt att föreställa sig att bergvärme innebär att man hittar ett lager med varmt vatten långt under huset. Så fungerar en vanlig bergvärmeanläggning för en villa inte.
Det handlar i stället om att ta till vara lågtempererad energi och sedan använda värmepumpens kylprocess för att höja temperaturen.
3. Energin kommer in till bergvärmepumpen
När köldbäraren kommer tillbaka från borrhålet leds den in i bergvärmepumpen.
Här börjar den del av processen som gör systemet särskilt intressant.
Köldbäraren möter inte husets radiatorvatten direkt. I stället överförs energin via en värmeväxlare till en separat kylkrets inne i värmepumpen.
Köldbäraren kyls då ner och skickas tillbaka mot borrhålet för att hämta ny energi.
Detta sker kontinuerligt när värmepumpen arbetar.
Bergvärmepumpen höjer temperaturen
Att förstå detta är centralt för frågan vad är bergvärme, eftersom temperaturen i borrhålet i sig inte är tillräckligt hög för att värma huset på det sätt som krävs.
Det är värmepumpen som gör energin användbar.
Inuti maskinen finns en separat krets med köldmedium. Köldmediet har egenskaper som gör att det kan ta upp energi vid låg temperatur. När det har tagit upp energi går det vidare till kompressorn.
Kompressorn höjer trycket på köldmediet, vilket också höjer temperaturen.
Den högre temperaturen kan därefter användas för att överföra värme till husets värmesystem.
Det är därför namnet värmepump är ganska beskrivande: systemet använder elektricitet för att flytta och höja temperaturen på energi som redan finns tillgänglig i omgivningen.
Vi går betydligt djupare in på kompressor, förångare, kondensor, expansionsventil och köldmedium i nästa etapp.
Från berget till radiatorerna
Efter att temperaturen har höjts inne i bergvärmepumpen överförs värmen till husets vattenburna system.
Det uppvärmda vattnet kan sedan cirkulera ut till exempelvis:
- radiatorer
- vattenburen golvvärme
- andra vattenburna värmeavgivare
Bergvärmepumpen kan dessutom producera tappvarmvatten för exempelvis dusch och kranar.
Hela principen bakom bergvärme kan därför sammanfattas som ett kretslopp:
Berggrund → köldbärare → bergvärmepump → vattenburet värmesystem → huset
Samtidigt cirkulerar köldbäraren tillbaka ner i borrhålet för att hämta ny energi.
Behöver bergvärme elektricitet?
Ja.
Det är en vanlig missuppfattning att bergvärme innebär att huset värms utan el. Bergvärmepumpen behöver elektricitet för att driva framför allt kompressorn och cirkulationspumparna.
Skillnaden mot direktverkande el är hur elektriciteten används.
Med direktverkande el omvandlas elektriciteten direkt till värme. En värmepump använder i stället el för att driva en process som hämtar ytterligare energi från omgivningen.
Det är därför man behöver skilja på hur mycket elektricitet värmepumpen använder och hur mycket värmeenergi den levererar till huset.
Exakt effektivitet varierar med värmepump, temperaturer, installation och driftförhållanden. Man bör därför inte utgå från att alla bergvärmeanläggningar ger samma besparing.
Varför fungerar bergvärme även på vintern?
Frågan är logisk: om det är minusgrader utomhus, hur kan berget fortfarande värma huset?
Förklaringen är att energin hämtas betydligt längre ner än markytan och att temperaturförhållandena där är stabilare än i utomhusluften.
Köldbäraren behöver dessutom inte komma tillbaka varm i vanlig bemärkelse.
Även en vätska med mycket låg temperatur kan innehålla energi som värmepumpens kylkrets kan ta till vara. Det avgörande är att rätt temperatur- och tryckförhållanden skapas inne i värmepumpen.
Det är därför svaret på vad är bergvärme inte bara handlar om ett djupt hål i trädgården. Borrhålet är energikällan, men det är samspelet mellan kollektorn och värmepumpens kylkrets som gör att den lågtempererade energin kan användas för uppvärmning.
Bergvärme är ett system som måste dimensioneras som en helhet
En bra bergvärmeanläggning handlar inte bara om att köpa en kraftfull bergvärmepump.
Borrhålets förutsättningar, värmepumpens kapacitet och husets energibehov måste fungera tillsammans.
Ett större hus med hög energiförbrukning har andra behov än en mindre och välisolerad villa. Även husets befintliga värmesystem spelar roll eftersom värmepumpens effektivitet påverkas av vilken temperatur den behöver producera.
Därför börjar en korrekt dimensionering med huset – inte med en viss modell av värmepump.
Så fungerar en bergvärmepump inuti
För att förstå vad är bergvärme fullt ut behöver vi gå från borrhålet till det som händer inne i själva bergvärmepumpen. Energin som köldbäraren hämtar från berget håller nämligen för låg temperatur för att direkt kunna värma radiatorer, golvvärme och tappvarmvatten.
Det är här värmepumpens kylkrets kommer in.
Processen bygger på fyra centrala komponenter: förångaren, kompressorn, kondensorn och expansionsventilen. Mellan dem cirkulerar ett köldmedium i ett slutet system. Genom att förändra köldmediets tryck kan värmepumpen ta upp energi vid låg temperatur och lämna ifrån sig den vid en betydligt högre temperatur.
Det är själva kärnan i hur bergvärme fungerar.
Köldbärare och köldmedium har olika uppgifter
Två begrepp som lätt blandas ihop är köldbärare och köldmedium.
Köldbäraren cirkulerar mellan energiborrhålet och bergvärmepumpen. Dess uppgift är att transportera energi från berget fram till värmepumpen.
Köldmediet finns däremot inne i värmepumpens slutna kylkrets.
Det går alltså inte ner något köldmedium i borrhålet.
När vi förklarar vad är bergvärme kan systemet förenklas till två sammankopplade kretslopp:
Borrhål → köldbärare → värmepump
och inne i maskinen:
Förångare → kompressor → kondensor → expansionsventil → förångare
De två vätskorna blandas aldrig. Energin överförs mellan systemen genom värmeväxlare.
Här kan du läsa vår guide om hur köldmedium fungerar för pumpen.
Förångaren tar emot energin från berget
Det första viktiga steget inne i värmepumpen sker i förångaren.
Köldbärarvätskan kommer från borrhålet och passerar genom förångaren. På andra sidan finns värmepumpens köldmedium.
Energi överförs från köldbäraren till köldmediet.
Köldmediet befinner sig då vid ett så lågt tryck att dess kokpunkt också är låg. Därför kan det börja förångas trots att energin från borrhålet håller en temperatur som vi människor skulle uppfatta som kall.
Det är en viktig del av svaret på vad är bergvärme. Systemet behöver inte hitta något hett nere i marken. Värmepumpen är konstruerad för att kunna använda energi vid låg temperatur.
Efter förångaren har köldbäraren lämnat ifrån sig en del av sin energi och går tillbaka mot borrhålet. Köldmediet fortsätter i stället genom kylkretsen som gas.
Kompressorn gör energin användbar för huset
Nu kommer vi till en av bergvärmepumpens viktigaste komponenter.
Kompressorn suger in köldmediet i gasform och komprimerar det. När trycket ökar stiger också temperaturen kraftigt.
Vi har därmed gått från lågtempererad energi från borrhålet till ett köldmedium med en temperatur som kan användas för att värma huset.
Det är också här en stor del av bergvärmepumpens elanvändning finns. Kompressorn drivs med elektricitet och är motorn i själva värmepumpsprocessen.
En vanlig missuppfattning om bergvärme är därför att borrhålet skickar färdig värme till huset. I verkligheten levererar borrhålet förutsättningarna för processen. Det är värmepumpen som höjer temperaturen till den nivå värmesystemet behöver.
Kondensorn lämnar värmen till huset
Efter kompressorn går det heta köldmediet vidare till kondensorn.
Här sker nästa värmeöverföring.
På ena sidan av kondensorn finns köldmediet. På den andra finns vattnet som hör till husets värmesystem.
Värmen överförs till värmebäraren, som sedan kan skickas ut till radiatorer eller golvvärme. Bergvärmepumpen använder även värmen för att producera tappvarmvatten.
När köldmediet lämnar ifrån sig energi sjunker dess temperatur och det övergår från gas till vätska.
Det är alltså här energin som började sin resa nere i berget till slut överförs till huset.
När man frågar vad är bergvärme kan hela energiflödet därför beskrivas:
Berg → köldbärare → köldmedium → kompressor → värmebärare → radiatorer och varmvatten
Expansionsventilen sänker trycket igen
Efter kondensorn är köldmediet fortfarande under relativt högt tryck.
För att processen ska kunna börja om måste trycket sänkas.
Det gör expansionsventilen.
När köldmediet passerar expansionsventilen sjunker trycket och därmed även temperaturen. Köldmediet kan sedan återvända till förångaren och på nytt ta upp energi från köldbäraren.
Kylkretsen är därmed sluten.
Processen fortsätter om och om igen medan huset behöver värme eller varmvatten.
Det är detta kontinuerliga kretslopp som gör att en relativt liten mängd köldmedium kan användas för att transportera energi under värmepumpens drift.
Så ser hela processen ut
För att göra principen bakom vad är bergvärme så tydlig som möjligt kan vi följa energin genom hela systemet:
1. Berget
Energi finns lagrad i berggrunden och området runt energiborrhålet.
2. Kollektorn
Köldbärarvätskan cirkulerar genom borrhålet och tar upp energi.
3. Förångaren
Energin överförs från köldbäraren till köldmediet.
4. Kompressorn
Köldmediet komprimeras så att trycket och temperaturen stiger.
5. Kondensorn
Värmen överförs från köldmediet till husets vattenburna värmesystem.
6. Expansionsventilen
Trycket på köldmediet sänks så att processen kan börja om.
Det är alltså inte en enda komponent som förklarar hur bergvärme fungerar. Effektiviteten uppstår genom samspelet mellan borrhål, köldbärarkrets och kylkrets.
Varför ger bergvärmepumpen mer värme än elen den använder?
Det här kan låta motsägelsefullt första gången man hör det.
En bergvärmepump kan leverera flera gånger mer värmeenergi än mängden elektrisk energi som kompressorn och systemet använder. Det beror inte på att värmepumpen skapar energi.
Den hämtar ytterligare energi från berget.
Om vi förenklar principen kommer en del av energin från elektriciteten som driver värmepumpen och en annan del från energikällan i marken. Tillsammans blir de den värme som levereras till huset.
Det är den här principen som gör bergvärme intressant ur energisynpunkt.
Förhållandet mellan tillförd el och producerad värme brukar bland annat beskrivas med COP.
Vad betyder COP för bergvärme?
COP står för Coefficient of Performance och beskriver värmepumpens värmeeffekt i förhållande till den elektriska effekt som används vid ett visst driftförhållande.
Om en värmepump under bestämda förhållanden använder 1 kW elektrisk effekt och levererar 4 kW värmeeffekt motsvarar det förenklat ett COP på 4.
Men COP är inte konstant.
Det påverkas bland annat av temperaturen från energikällan och hur hög temperatur värmepumpen måste producera till huset.
Därför räcker det inte att titta på ett enda COP-värde när man försöker förstå vad är bergvärme och hur mycket en installation faktiskt kan spara under ett helt år.
Framledningstemperaturen påverkar effektiviteten
Ju högre temperatur värmepumpen behöver producera, desto större blir temperaturlyftet från energikällan till värmesystemet.
Det innebär generellt mer arbete för kompressorn.
Därför passar bergvärme särskilt bra tillsammans med vattenburna system som kan värma huset med relativt låg framledningstemperatur.
Golvvärme är ett tydligt exempel, men även ett korrekt dimensionerat radiatorsystem kan fungera mycket bra.
Ett äldre hus med små radiatorer som kräver mycket hög vattentemperatur kan ge värmepumpen sämre arbetsförutsättningar.
Det betyder inte automatiskt att bergvärme är olämpligt. Däremot behöver värmesystemet ingå i dimensioneringen.
Bergvärmepumpen gör även varmvatten
När man pratar om vad är bergvärme hamnar fokus ofta på radiatorerna, men bergvärmepumpen kan även stå för en stor del av husets varmvattenproduktion.
När varmvatten behöver produceras styr anläggningen värmen mot varmvattenberedningen i stället för husets uppvärmningssystem.
Exakt hur detta sker skiljer sig mellan modeller och installationer.
Under perioder med stor varmvattenförbrukning kan värmepumpen behöva prioritera varmvatten framför uppvärmningen under en begränsad tid. Moderna styrsystem sköter normalt växlingen automatiskt.
Inverterstyrd och traditionell bergvärmepump
Äldre bergvärmepumpar är ofta konstruerade med en kompressor som i huvudsak arbetar med fast effekt. När värme behövs startar kompressorn och när behovet är tillgodosett stannar den.
Många moderna bergvärmepumpar använder i stället inverterstyrning.
Det innebär att kompressorns hastighet kan anpassas efter husets aktuella effektbehov.
Vid ett litet värmebehov kan den arbeta på lägre effekt. När det blir kallare och huset behöver mer värme kan effekten öka.
Det kan ge längre och jämnare driftperioder och gör det möjligt för värmepumpen att anpassa produktionen efter varierande behov.
Vilken lösning som är bäst beror dock på hela installationen. En modern bergvärmepump behöver fortfarande dimensioneras tillsammans med borrhål och värmesystem.
Därför är borrhålet lika viktigt som själva värmepumpen
Nu har vi gått igenom vad som händer inne i maskinen, men kylprocessen är beroende av att det finns tillräckligt med energi att hämta på andra sidan förångaren.
Det leder tillbaka till energiborrhålet.
När man bedömer vad är bergvärme som uppvärmningslösning för en specifik villa går det därför inte att välja bergvärmepump först och tänka på borrhålet senare.
Borrdjup, geologiska förutsättningar, husets energibehov och värmepumpens effekt behöver fungera som ett sammanhängande system.
Så fungerar borrhålet för bergvärme
För att förstå vad är bergvärme behöver man också förstå energiborrhålets roll. Bergvärmepumpen kan bara flytta och höja temperaturen på den energi som finns tillgänglig. Det är borrhålet och den omgivande berggrunden som fungerar som anläggningens energikälla.
Vid en installation borras ett djupt hål ner i berggrunden. I hålet placeras en kollektorslang som bildar en sluten krets från värmepumpen, ner genom borrhålet och tillbaka till huset.
I slangen cirkulerar köldbärarvätskan som vi beskrev tidigare.
När vätskan färdas genom kollektorn tar den upp energi från omgivningen. Den kommer sedan tillbaka till bergvärmepumpen, lämnar över en del av energin i förångaren och skickas åter ner i borrhålet.
Processen fortsätter så länge värmepumpen behöver hämta energi.
Hur djupt borrar man för bergvärme?
Det finns inget borrdjup som passar alla villor.
Hur djupt energiborrhålet behöver vara bestäms bland annat av:
- husets beräknade energibehov
- värmepumpens dimensionering
- berggrundens förutsättningar
- avståndet ner till fast berg
- grundvattenförhållanden
- önskat energiuttag
- eventuella närliggande energibrunnar
Därför bör man vara försiktig med generella påståenden om att ett visst antal meter alltid räcker.
När man undersöker vad är bergvärme inför en egen installation är det lätt att fokusera på priset per borrmeter. Men det är den tekniska dimensioneringen av hela anläggningen som är viktig.
Ett för grunt energiborrhål kan ge sämre förutsättningar för värmepumpen, medan onödigt borrdjup innebär en högre installationskostnad utan att det automatiskt ger motsvarande nytta.
Vad betyder aktivt borrdjup?
Borrhålets totala djup och dess aktiva djup är inte alltid samma sak.
Det aktiva borrdjupet är den del av energibrunnen där kollektorn har termisk kontakt med omgivningen på ett sätt som bidrar till värmeöverföringen. Det är därför en viktig parameter när bergvärmeanläggningen dimensioneras.
Om det är långt ner till grundvattennivån eller berggrunden kan förutsättningarna skilja sig mellan två fastigheter trots att deras borrhål har samma totala djup.
Det här visar varför frågan vad är bergvärme snabbt blir mer individuell när man går från principen till en faktisk installation.
Två identiska hus kan ligga på fastigheter med olika geologiska förutsättningar och därför behöva olika lösningar.
Vad finns egentligen nere i borrhålet?
Själva konstruktionen är relativt enkel.
En kollektorslang går ner genom energiborrhålet och vänder längst ner innan den går tillbaka upp. Det skapar en lång sluten slinga där köldbärarvätskan kan cirkulera.
Köldbäraren kommer inte i direkt kontakt med berggrunden. Energin överförs genom slangens material.
Det pumpas inte heller kontinuerligt upp grundvatten som förbrukas av huset.
I en vanlig sluten bergvärmeanläggning cirkulerar samma köldbärarvätska mellan borrhålet och värmepumpen.
Det gör att bergvärme skiljer sig från system där grundvatten faktiskt pumpas upp och används som energikälla.
Borrhålet måste dimensioneras tillsammans med värmepumpen
Ett vanligt misstag är att betrakta bergvärmepump och borrhål som två separata produkter.
De fungerar i praktiken som delar av samma energisystem.
En kraftigare värmepump kan hämta mer energi från borrhålet när belastningen är hög. Borrhålet måste därför kunna ge värmepumpen rimliga temperaturförhållanden även under längre perioder med stort värmeuttag.
När vi bedömer vad är bergvärme för en specifik villa tittar vi därför först på husets behov och därefter på hur värmepump och energiborrhål bör dimensioneras tillsammans.
En större värmepump är inte automatiskt bättre om energikällan inte är dimensionerad för den.
Vad händer med borrhålet under vintern?
När värmepumpen hämtar energi sjunker temperaturen lokalt runt kollektorn.
Under en svensk uppvärmningssäsong sker ett kontinuerligt värmeuttag och köldbärartemperaturerna kan därför successivt bli lägre.
Det är normalt att temperaturen varierar över året.
Under den varmare delen av året minskar vanligtvis husets uppvärmningsbehov kraftigt. Det ger energibrunnen bättre möjlighet att återhämta sig inför nästa vinter.
Hur borrhålet reagerar på belastningen beror bland annat på energiuttaget, berggrundens värmeledningsförmåga och grundvattenförhållandena.
Det är därför ett korrekt dimensionerat borrhål är en viktig del av en långsiktigt fungerande bergvärmeinstallation.
Kan man använda ett gammalt borrhål till en ny bergvärmepump?
Ofta går det att behålla ett befintligt energiborrhål när en äldre bergvärmepump ska bytas, men det bör inte tas för givet.
Den nya värmepumpens kapacitet måste passa borrhålets förutsättningar.
Det är särskilt viktigt om huset har förändrats sedan den ursprungliga installationen.
En tillbyggnad, uppvärmt garage, inredd källare eller förändrad varmvattenförbrukning kan innebära att husets energibehov är större än tidigare.
En modern inverterstyrd bergvärmepump kan dessutom arbeta på ett annat sätt än en äldre maskin.
Därför bör borrhålets förutsättningar ingå i bedömningen när en befintlig bergvärmeanläggning moderniseras.
Så går installation av bergvärme till
När förutsättningarna är utredda kan installationen förenklat delas upp i flera moment.
Först dimensioneras anläggningen efter huset och fastigheten. Därefter planeras placeringen av energiborrhålet.
Borrutrustning etableras på fastigheten och borrningen genomförs ner till det planerade djupet. Kollektorslangen installeras i borrhålet och ansluts genom markförlagda ledningar till huset.
Inomhus installeras bergvärmepumpen och ansluts till både köldbärarkretsen och husets vattenburna värmesystem.
Systemet fylls, avluftas, kontrolleras och driftsätts innan värmepumpens styrning anpassas till huset.
För villaägaren innebär installationen alltså betydligt mer än att bara byta en värmekälla i pannrummet.
Bergvärme i Stockholm kräver planering
För den som undersöker vad är bergvärme inför en installation i Stockholm finns ytterligare en viktig aspekt: borrningen sker inte isolerat från omgivningen.
Det kan redan finnas energibrunnar på närliggande fastigheter och ledningar eller annan infrastruktur i marken som behöver tas hänsyn till.
Stockholm Vatten och Avfall har särskilda riktlinjer för bergvärme som bland annat tar upp hanteringen av det borrvatten som uppstår vid borrningen. Borrvattnet innehåller borrkax och får inte hanteras hur som helst, vilket är en av de praktiska frågor som behöver planeras inför arbetet.
För själva bergvärmeanläggningen är dessutom borrhålets placering viktig eftersom närliggande energibrunnar kan påverka varandra termiskt om förutsättningarna inte tas med i planeringen.
Det är därför projekteringen är en central del av installationen, särskilt i tätbebyggda villaområden.
Vanliga frågor om bergvärme
Behöver man tillstånd för bergvärme?
Bergvärme innebär ett ingrepp i marken och reglerna kan skilja sig beroende på kommun och plats.
Därför ska de lokala kraven alltid kontrolleras innan borrningen påbörjas.
I praktiken behöver man bland annat ha koll på var borrhålet kan placeras, vad som finns under marken och hur installationen förhåller sig till omgivande fastigheter.
Det är ytterligare ett skäl till att frågan vad är bergvärme inte bara handlar om vilken värmepump man vill ha.
En korrekt installation börjar redan innan borriggen kommer till fastigheten.
Hur mycket plats behövs för bergvärme?
En fördel med bergvärme är att själva energikällan inte kräver en stor markyta på samma sätt som en lång horisontell markslinga.
Borrhålet går huvudsakligen på djupet.
Däremot måste borriggen kunna komma åt platsen under installationen, och det behövs utrymme för arbetet runt borrpunkten.
Inomhus behöver bergvärmepumpen också placeras så att installation, rördragning och framtida service kan genomföras på ett bra sätt.
Det befintliga pannrummet eller teknikrummet är ofta en naturlig placering när en äldre värmekälla ersätts.
Hur lång livslängd har ett borrhål?
Det är viktigt att skilja mellan bergvärmepumpen och energiborrhålet när man tittar på anläggningens livslängd.
Värmepumpen innehåller kompressor, cirkulationspumpar, elektronik och andra mekaniska komponenter som utsätts för slitage.
Energiborrhålet och kollektorn är däremot en mer långsiktig del av installationen och kan ofta fortsätta användas när själva värmepumpen en dag behöver ersättas, förutsatt att systemet är i gott skick och passar den nya lösningen.
Det påverkar också hur investeringen i bergvärme bör betraktas. En del av den initiala kostnaden går till en energikälla som kan fortsätta vara användbar långt efter den första värmepumpens tekniska livslängd.
Hur viktigt är borrhålet?
Ett djupt och korrekt dimensionerat energiborrhål är en viktig grund, men det garanterar inte ensamt en effektiv anläggning.
Värmepumpen måste passa huset. Värmesystemet behöver vara korrekt injusterat. Framledningstemperaturerna bör hållas på rimliga nivåer och styrningen behöver vara anpassad efter byggnadens behov.
Det är samspelet mellan alla dessa delar som avgör hur bra bergvärme fungerar i praktiken.
Få offert på bergvärme i Stockholm
Stockholm Rör & VVS hjälper dig att bedöma förutsättningarna för bergvärme och dimensionera en lösning efter huset.
Vi tittar på energibehov, befintligt värmesystem, installationsförutsättningar och vilken bergvärmepump som passar anläggningen. På så sätt får du ett underlag som utgår från din fastighet i stället för generella uppskattningar.
Funderar du på bergvärme? Begär offert från Stockholm Rör & VVS så hjälper vi dig från dimensionering och val av värmepump till färdig installation.