Köldbärare in ut är två av de viktigaste driftvärdena du kan se på en bergvärmepump. De visar temperaturen på köldbärarvätskan när den kommer in till värmepumpen från borrhålet och när den lämnar värmepumpen för att gå tillbaka ner i berget. Skillnaden mellan temperaturerna berättar hur mycket energi värmepumpen tar upp från köldbärarsidan, men värdena måste alltid bedömas tillsammans med årstid, belastning, flöde och hur länge kompressorn har gått. Minusgrader är därför inte automatiskt ett tecken på att något är fel.
Så tolkar du köldbärare in ut
På displayen kan värdena stå som KB in och KB ut, köldbärare in och ut eller ibland med andra förkortningar beroende på fabrikat och modell.
Principen är densamma.
Köldbärare in visar temperaturen på vätskan när den kommer tillbaka från borrhålet och går in i bergvärmepumpens förångare.
Köldbärare ut visar temperaturen efter att värmepumpen har tagit energi ur vätskan och skickar tillbaka den mot borrhålet.
Det innebär att köldbärare ut normalt är kallare än köldbärare in när kompressorn arbetar och bergvärmepumpen producerar värme.
Om displayen exempelvis visar:
KB in: 0 °C
KB ut: −3 °C
har temperaturen sjunkit tre grader genom värmepumpen. Energin som saknas i den utgående vätskan har överförts vidare in i värmepumpens kylprocess.
Det är alltså temperaturskillnaden som är intressant, inte bara om ett av värdena råkar ligga över eller under noll.
Vad är köldbäraren i en bergvärmepump?
Köldbäraren är vätskan som cirkulerar mellan bergvärmepumpen och energiborrhålet. Den innehåller vatten tillsammans med ett frysskyddande ämne så att systemet kan arbeta även när vätskans temperatur sjunker under noll.
Kollektorslangen går ner i borrhålet och tillbaka upp igen som en sluten slinga. Köldbärarpumpen ser till att vätskan hela tiden cirkulerar genom systemet.
När vätskan färdas genom borrhålet tar den upp energi från den omgivande berggrunden och grundvattnet runt hålet. När den återvänder till värmepumpen överförs en del av denna energi till värmepumpens förångare.
Köldbäraren skickas sedan tillbaka till borrhålet, nu några grader kallare, för att ta upp ny energi.
Det här kretsloppet pågår så länge bergvärmepumpen behöver hämta energi från marken.
I en pedagogisk genomgång av hur en bergvärmepump fungerar används just 0 °C på inkommande köldbärare och cirka −3 °C på utgående som ett exempel på processen. Det ska däremot inte tolkas som att varje bergvärmeanläggning alltid ska visa exakt dessa temperaturer.
Varför är köldbärare ut kallare än köldbärare in?
Det är själva poängen med systemet.
När köldbäraren kommer in i värmepumpen innehåller den energi som har hämtats från borrhålet. I förångaren överförs värmen till värmepumpens köldmedium.
Köldbäraren förlorar då en del av sin energi och lämnar därför förångaren med lägre temperatur.
Skillnaden mellan köldbärare in ut kan beskrivas som ett temperaturfall över förångaren.
Om köldbäraren kommer in med 2 °C och går ut med −1 °C är temperaturskillnaden 3 grader.
Om den kommer in med −1 °C och går ut med −4 °C är skillnaden fortfarande 3 grader.
Det är därför ett negativt värde i sig inte säger särskilt mycket om hur bra eller dåligt anläggningen fungerar.
Vi behöver veta både in- och utgående temperatur och förstå under vilka förhållanden värdena registrerades.
Köldbärare in ut och köldmedium är inte samma sak
Det här är en viktig skillnad när driftvärden på bergvärmepumpen ska tolkas.
Köldbäraren cirkulerar mellan borrhålet och värmepumpen.
Köldmediet cirkulerar i en helt separat, sluten kylkrets inne i värmepumpen.
Köldmediet går alltså inte ner i borrhålet.
I förångaren möts de två systemen genom en värmeväxlare utan att vätskorna blandas. Energin passerar från köldbäraren till köldmediet, som därefter kan förångas och gå vidare till kompressorn.
Man kan förenklat beskriva flödet som:
Berg → köldbärare → förångare → köldmedium → kompressor → husets värmesystem
När man tittar på köldbärare in ut är det alltså den första delen av värmepumpsprocessen man ser: hur energin kommer från borrhålet fram till själva värmepumpen.
Varför förändras temperaturerna under året?
Energiborrhålet har inte exakt samma temperatur året runt.
Efter sommaren har marken fått tid att återhämta sig och värmeuttaget från huset har varit betydligt mindre. När uppvärmningssäsongen börjar kan den inkommande köldbärartemperaturen därför vara högre än senare under vintern.
När bergvärmepumpen arbetar under höst och vinter hämtas kontinuerligt energi från borrhålet. Temperaturen kan då successivt sjunka.
Mot slutet av en lång och kall vinter är det därför inte ovanligt att köldbärare in ut visar lägre temperaturer än de gjorde i början av säsongen.
Hur stor variationen blir påverkas bland annat av:
- borrhålets aktiva djup
- berggrundens egenskaper
- grundvattenförhållanden
- husets energibehov
- värmepumpens effekt
- hur hårt borrhålet belastas
- hur lång och kall vintern har varit
Det finns därför inget enda temperaturvärde som kan användas som facit för alla bergvärmeanläggningar.
Ett enskilt värde berättar väldigt lite
Om du öppnar menyn på bergvärmepumpen och ser −1 °C på köldbärare in betyder det inte automatiskt att borrhålet är för kallt.
Först behöver vi veta när värdet lästes av.
Har kompressorn precis startat? Har den gått med hög effekt i flera timmar? Är det september eller februari? Är det en äldre on/off-pump eller en inverterstyrd bergvärmepump som just då arbetar nära maximal effekt?
Alla dessa faktorer påverkar vad som är rimligt.
Samma sak gäller temperaturskillnaden mellan köldbärare in ut. Den påverkas inte bara av mängden energi som hämtas från berget utan också av hur snabbt köldbärarvätskan cirkulerar genom förångaren.
Därför bör driftvärden helst följas under en period i stället för att bedömas utifrån en enda ögonblicksbild.
Temperaturskillnaden säger något om flödet
När värmepumpen arbetar överförs energi från köldbäraren till kylkretsen. Hur stor temperaturskillnaden blir mellan in och ut påverkas bland annat av köldbärarflödet.
Om samma mängd energi transporteras genom ett lägre vätskeflöde blir temperaturförändringen större.
Vid ett högre flöde blir temperaturskillnaden normalt mindre.
Det betyder inte att så högt flöde som möjligt alltid är bättre. Bergvärmepumpen och köldbärarpumpen är konstruerade för att arbeta inom ett visst område.
Det vi vill se är att köldbärare in ut beter sig rimligt för den aktuella installationen och att flödet genom förångaren fungerar som det ska.
En ovanligt stor eller liten skillnad kan därför ge oss en ledtråd vid felsökning, men den räcker inte ensam för att ställa en diagnos.
Vilka temperaturer är normala för köldbärare in ut?
Det finns inget enda temperaturspann som är rätt för alla bergvärmeanläggningar. Köldbärare in ut påverkas av borrhålets förutsättningar, årstid, värmepumpens belastning och hur snabbt vätskan cirkulerar genom systemet.
Det normala är framför allt att köldbärare in är varmare än köldbärare ut när kompressorn arbetar och hämtar energi från borrhålet.
Under delar av året kan båda temperaturerna ligga på plusgrader. Under vintern kan en eller båda gå ner under noll utan att det behöver innebära något fel.
Det är möjligt eftersom köldbärarvätskan innehåller frysskydd och är avsedd för betydligt lägre temperaturer än vanligt vatten.
Det viktiga är därför inte att försöka hålla KB in över noll grader till varje pris. Vi tittar i stället på hur temperaturerna utvecklas, hur stor skillnaden mellan dem är och hur hela anläggningen arbetar.
Vad är delta T på köldbärarsidan?
Skillnaden mellan inkommande och utgående temperatur brukar kallas delta T, ofta skrivet ΔT.
Om displayen visar:
Köldbärare in: 1 °C
Köldbärare ut: −2 °C
är delta T 3 grader.
Om värdena i stället är:
Köldbärare in: −2 °C
Köldbärare ut: −5 °C
är delta T fortfarande 3 grader.
Det här visar varför köldbärare in ut bör läsas tillsammans. Ett enskilt minusvärde säger betydligt mindre än kombinationen av temperaturerna.
Delta T påverkas framför allt av hur mycket energi som tas ur vätskan och vilket flöde som går genom förångaren.
Thermia beskriver i sin genomgång av vad som händer inuti en värmepump hur brinevätskan först hämtar energi från energikällan och därefter möter det kalla köldmediet i förångaren. Köldmediet tar upp energin och förångas innan kompressorn höjer tryck och temperatur.
Det är alltså i förångaren som temperaturskillnaden mellan inkommande och utgående köldbärare uppstår.
Hur stor skillnad ska det vara mellan KB in och KB ut?
I en fungerande bergvärmeanläggning ser man normalt en tydlig temperaturskillnad när kompressorn arbetar. Hur många grader den ska vara beror däremot på värmepumpens konstruktion, effekt och köldbärarflöde.
Man ska därför vara försiktig med regler som säger att köldbärare in ut alltid måste skilja ett exakt antal grader.
Det som är mer intressant är om temperaturskillnaden förändras kraftigt från hur anläggningen normalt brukar arbeta.
En ovanligt stor skillnad kan exempelvis vara en signal om att flödet på köldbärarsidan är för lågt.
En ovanligt liten skillnad kan bero på andra driftförhållanden, exempelvis ett högt flöde eller att värmepumpen för tillfället arbetar med låg kompressoreffekt.
På inverterstyrda bergvärmepumpar blir detta extra viktigt eftersom kompressorn kan ändra sin effekt efter husets behov. Driftvärdena behöver därför bedömas i relation till hur hårt maskinen arbetar just då.
Lågt flöde ger större temperaturskillnad
Tänk dig två lika stora mängder energi som ska transporteras.
Om en liten mängd köldbärarvätska passerar genom värmeväxlaren måste varje liter avge mer energi. Temperaturfallet blir då större.
Om mer vätska passerar under samma tid fördelas energiöverföringen på ett större flöde och temperaturskillnaden kan bli mindre.
När vi ser en oväntat stor skillnad mellan köldbärare in ut behöver därför köldbärarflödet vara en del av felsökningen.
Möjliga orsaker till dåligt flöde kan vara:
- luft i kollektorsystemet
- ett smutsfilter som behöver kontrolleras
- problem med köldbärarpumpen
- en ventil som inte står korrekt
- felaktig inställning av cirkulationspumpen
- hinder eller andra problem i köldbärarkretsen
Det betyder inte att någon av dessa orsaker automatiskt finns bara för att delta T är stort. Temperaturerna är en ledtråd som behöver kombineras med andra driftvärden.
Varför kan köldbärare in ligga på minusgrader?
Många villaägare reagerar första gången de ser att KB in har sjunkit under noll.
Det låter intuitivt som att borrhålet håller på att frysa, men så behöver det inte vara.
Köldbärarsystemet är byggt för att kunna arbeta med låga temperaturer. Thermia beskriver också hur värmepumpens kylkrets kan ta tillvara energi från en energikälla vid temperaturer under 0 °C.
Under vintern hämtas energi kontinuerligt från borrhålet. Ju längre uppvärmningssäsongen pågår, desto mer kan temperaturen runt kollektorn påverkas.
Därför kan köldbärare in ut ligga lägre i februari eller mars än i september eller oktober.
Ett minusvärde är alltså inte i sig en diagnos.
Det som blir mer intressant är om inkommande temperatur blir mycket lägre än tidigare år under jämförbara förhållanden eller om värmepumpen börjar få återkommande problem samtidigt.
Borrhålet återhämtar sig under den varmare delen av året
När husets uppvärmningsbehov minskar under vår och sommar minskar också energiuttaget ur berget.
Det ger borrhålet möjlighet att återhämta temperatur inför nästa uppvärmningssäsong.
När hösten kommer och bergvärmepumpen börjar arbeta mer intensivt kan man därför ofta se hur köldbärare in ut gradvis förändras under månaderna som följer.
Det är en av anledningarna till att historik är mer användbar än ett enstaka temperaturvärde.
Om du kan jämföra driftvärden från ungefär samma tid flera år i rad får du en betydligt bättre bild av hur anläggningen utvecklas.
Kompressorns effekt påverkar köldbärartemperaturerna
En inverterstyrd bergvärmepump kan anpassa kompressorns effekt efter husets aktuella behov.
Under en mild höstdag kanske kompressorn arbetar på låg effekt. När det blir riktigt kallt kan den öka betydligt.
När mer energi hämtas från borrhålet påverkas även köldbärare in ut.
Det betyder att två avläsningar från samma värmepump kan se olika ut trots att båda är helt normala.
För att tolka värdena korrekt är det bra att samtidigt känna till:
- kompressorns aktuella effekt eller frekvens
- utomhustemperaturen
- framledningstemperaturen
- om värmepumpen gör värme eller varmvatten
- hur länge kompressorn har gått
Det är därför en bild på displayen inte alltid räcker för att avgöra om något är fel.
Köldbärarpumpen spelar en viktig roll
Det är köldbärarpumpen som driver vätskan runt mellan borrhålet och värmepumpen.
Om den arbetar för långsamt minskar flödet. Om den arbetar snabbare ökar flödet. Moderna anläggningar kan dessutom reglera cirkulationspumpens hastighet efter driftförhållandena.
Förändringar i pumpens hastighet kan därför förändra skillnaden mellan köldbärare in ut utan att något är fel.
Det är en viktig detalj när en modern inverterstyrd bergvärmepump jämförs med en äldre on/off-maskin. Driftvärdena behöver tolkas utifrån hur just den aktuella värmepumpen är konstruerad.
Luft i köldbärarsystemet kan störa cirkulationen
Kollektorsystemet ska vara ordentligt fyllt och avluftat.
Om det finns luft i systemet kan cirkulationen påverkas. I vissa fall kan man höra ljud från ledningar eller cirkulationspump, men problemen behöver inte alltid vara tydliga för villaägaren.
Vid misstänkta avvikelser i köldbärare in ut kontrollerar vi därför inte bara temperaturgivarna. Även tryck, flöde, pumpfunktion och köldbärarkretsens skick är relevanta.
Det är också viktigt att temperaturgivarna faktiskt visar rätt. Ett orimligt värde kan ibland bero på en givare eller mätning snarare än på temperaturen i själva borrhålet.
Följ trenden i stället för att jaga perfekta siffror
Det bästa sättet att använda köldbärare in ut som villaägare är att se värdena som en del av bergvärmepumpens historik.
Notera gärna temperaturerna någon gång under:
- tidig höst
- normal vinterdrift
- en riktigt kall period
- slutet av uppvärmningssäsongen
Då får du en referens för hur just din anläggning brukar bete sig.
Om värdena senare förändras kraftigt samtidigt som elförbrukningen ökar, värmeeffekten försämras eller värmepumpen börjar larma finns ett betydligt bättre underlag för felsökning.
Så tolkar du köldbärare in ut i praktiken
Det viktigaste när du tittar på köldbärare in ut är att inte försöka avgöra anläggningens skick från en enda temperatur. Värdena blir användbara först när de sätts ihop med hur hårt värmepumpen arbetar, vilken tid på året det är och hur anläggningen har betett sig tidigare.
En bergvärmepump som visar låga köldbärartemperaturer efter flera kalla vinterveckor behöver exempelvis inte ha något problem. Samma temperatur tidigt på hösten, efter en lång period med litet värmeuttag, kan däremot vara mer intressant att undersöka.
Det är därför utvecklingen över tid ofta säger mer än själva siffran på displayen.
Tre saker vi tittar på samtidigt
När vi bedömer köldbärare in ut brukar tre frågor vara särskilt viktiga.
1. Hur varm är köldbäraren när den kommer från borrhålet?
KB in säger något om vilka temperaturförhållanden värmepumpen möter på energikällans sida.
Ju kallare vätskan kommer tillbaka från borrhålet, desto kallare arbetsförhållanden får värmepumpens förångare. Det är inte automatiskt ett problem, men värdet behöver sättas i relation till årstid och tidigare drift.
Om inkommande temperatur successivt blir lägre år efter år kan det finnas anledning att undersöka hur hårt energiborrhålet belastas.
2. Hur mycket sjunker temperaturen genom värmepumpen?
Skillnaden mellan köldbärare in ut hjälper oss att förstå vad som händer när vätskan passerar förångaren.
En större temperaturskillnad kan exempelvis peka mot ett lägre flöde, medan en mindre skillnad kan förekomma vid högre flöde eller när kompressorn arbetar på lägre effekt.
Därför bedöms delta T tillsammans med köldbärarpumpens drift och kompressorns belastning.
3. Hur beter sig resten av bergvärmepumpen?
Köldbärartemperaturerna ska aldrig ses isolerat från övriga driftvärden.
Vi tittar också på exempelvis:
- framledning och retur
- kompressorns drifttid och effekt
- tillsatsel
- varmvattenproduktion
- cirkulationspumpar
- eventuella larm
- husets faktiska värmebehov
Om köldbärare in ut ser annorlunda ut men värmepumpen fortfarande levererar rätt värme med normal energianvändning kan situationen vara helt annorlunda än om samma temperaturer kombineras med ökande eltillskott och sämre värmeeffekt.
Exempel på hur samma temperatur kan betyda olika saker
Anta att två bergvärmepumpar båda visar:
KB in: −1 °C
KB ut: −4 °C
På den första anläggningen görs avläsningen i slutet av februari efter flera veckor med kallt väder. Kompressorn arbetar nära hög effekt, huset håller rätt temperatur och anläggningen fungerar stabilt.
Där behöver värdena inte vara särskilt anmärkningsvärda.
På den andra anläggningen visas samma köldbärare in ut redan i oktober. Värmepumpen har samtidigt börjat använda mer eltillskott och inkommande köldbärartemperatur har tidigare år legat betydligt högre vid samma tid.
Då finns betydligt större anledning att undersöka systemet.
Det är därför jämförelser med en grannes värmepump eller en siffra från internet ofta blir missvisande. Två anläggningar kan ha olika borrdjup, värmebehov, pumpeffekt och geologiska förutsättningar.
Efter ett värmepumpsbyte bör värdena följas extra noga
När själva bergvärmepumpen byts men energiborrhålet behålls förändras förutsättningarna i systemet.
En ny inverterstyrd värmepump kan anpassa sin effekt över ett betydligt större område än en äldre on/off-maskin. Den kan därför belasta borrhålet på ett annat sätt.
Efter ett byte är det därför värdefullt att följa köldbärare in ut under den första hela uppvärmningssäsongen.
Det betyder inte att villaägaren behöver kontrollera displayen varje dag. Några representativa avläsningar under höst, vinter och vår kan däremot ge en bra bild av hur den nya värmepumpen och borrhålet fungerar tillsammans.
Om värdena blir oväntat låga kan man därefter bedöma om det handlar om normal vinterdrift eller om borrhål, flöde eller dimensionering behöver undersökas närmare.
Ett djupare borrhål är inte alltid första lösningen
När låga köldbärartemperaturer upptäcks är det lätt att direkt misstänka ett för kort borrhål.
Men innan kompletteringsborrning diskuteras behöver andra möjliga orsaker uteslutas.
Avvikande köldbärare in ut kan exempelvis bero på:
- dåligt flöde
- luft i kollektorn
- felaktig cirkulationspump
- igensatt filter
- temperaturgivare som visar fel
- förändrade pumpinställningar
- ovanligt hög momentan belastning
Först när dessa delar har kontrollerats går det att göra en mer rättvis bedömning av själva energiborrhålet.
Det är viktigt eftersom en kompletteringsborrning är en betydligt större åtgärd än att korrigera ett flödesproblem eller byta en felaktig givare.
Jämför värdena med husets energianvändning
Ytterligare en viktig ledtråd är elanvändningen.
Om köldbärare in ut förändras samtidigt som bergvärmepumpen börjar använda mer el kan det finnas ett samband som är värt att undersöka.
Titta framför allt efter förändringar som inte kan förklaras av kallare väder eller ändrade vanor i hushållet.
Om värmepumpen behöver arbeta längre, använder mer elpatron och samtidigt får sämre temperaturförhållanden på köldbärarsidan ger kombinationen betydligt mer information än något av värdena var för sig.
Det här kan du själv dokumentera före felsökning
Om du misstänker att bergvärmeanläggningen inte arbetar som tidigare är det värdefullt att samla några enkla uppgifter innan en tekniker kommer.
Notera gärna:
- KB in
- KB ut
- utomhustemperatur
- framledningstemperatur
- om kompressorn är igång
- om eltillskott används
- eventuella larm
- ungefär hur länge kompressorn har arbetat
Ta gärna bilder på displayen vid några olika tillfällen.
Det gör det lättare att se om köldbärare in ut följer ett normalt mönster eller om avvikelsen återkommer under vissa driftförhållanden.
Köldbärartemperaturen är en pusselbit
Köldbärarsidan berättar mycket om hur bergvärmen arbetar, men den kan inte ensam avgöra om en anläggning är rätt dimensionerad eller i gott skick.
Borrhål, köldbärarpump, kompressor, kylkrets och husets värmesystem arbetar tillsammans.
Det är därför köldbärare in ut är mest användbart som ett diagnostiskt verktyg. Temperaturerna hjälper oss att förstå vad som händer på energikällans sida och avgöra vilka delar av anläggningen som behöver undersökas vidare.
När värdena tolkas tillsammans med resten av bergvärmepumpens driftdata går det att skilja normal vinterdrift från faktiska problem betydligt säkrare.
När kan värdena för köldbärare in ut tyda på problem?
Avvikande värden för köldbärare in ut betyder inte automatiskt att borrhålet eller bergvärmepumpen är felaktig. Men om temperaturerna förändras tydligt jämfört med hur anläggningen brukar arbeta, samtidigt som värmeeffekten försämras eller nya larm uppstår, finns det anledning att undersöka systemet närmare.
Det är framför allt kombinationen av flera symptom som är intressant.
Exempelvis:
- KB in blir betydligt lägre än tidigare under motsvarande väder
- temperaturskillnaden mellan in och ut ökar kraftigt
- kompressorn går mycket längre än tidigare
- eltillskottet används oftare
- värmepumpen får svårt att hålla rätt framledningstemperatur
- köldbärarsidan ger återkommande larm
- elförbrukningen ökar utan någon tydlig förändring i huset
Då behöver man ta reda på om orsaken finns i borrhålet, flödet, cirkulationspumpen, temperaturgivarna eller någon annan del av anläggningen.
Vad betyder mycket låg köldbärare in?
En låg inkommande temperatur betyder att köldbärarvätskan kommer tillbaka relativt kall från borrhålet.
Hur lågt som är rimligt beror på installationen. Det går därför inte att sätta en enda temperaturgräns som gäller för alla bergvärmeanläggningar.
Det viktiga är hur köldbärare in ut utvecklas över säsongen och jämfört med tidigare år.
Om KB in exempelvis ligger lägre än vanligt efter en mycket kall vinter kan det vara en naturlig följd av ett stort energiuttag. Om samma temperatur däremot uppträder tidigt på hösten när borrhålet borde ha återhämtat sig kan det finnas större anledning att undersöka varför.
Man behöver också kontrollera hur hårt kompressorn arbetar vid avläsningen. En inverterstyrd bergvärmepump på hög effekt kan påverka köldbärarsidan betydligt mer än när samma maskin går på låg belastning.
Kan ett borrhål bli för hårt belastat?
Ja. Ett energiborrhål kan bara leverera en viss mängd energi under givna förutsättningar.
Om värmepumpen tar ut mer energi än borrhålet långsiktigt kan återhämta kan temperaturen runt kollektorn successivt påverkas.
Det betyder inte att borrhålet plötsligt ”tar slut”. Bergvärme fungerar genom ett kontinuerligt utbyte av energi mellan borrhålet och den omgivande berggrunden.
Men dimensioneringen måste fungera över tid.
När köldbärare in ut visar ovanligt låga temperaturer behöver man därför ibland gå tillbaka till grundförutsättningarna:
- hur djupt är energiborrhålet?
- vilket aktivt borrdjup finns?
- hur stor värmepump installerades från början?
- har huset förändrats sedan installationen?
- har en kraftigare värmepump installerats senare?
- har energibehovet ökat?
Det är särskilt relevant i äldre bergvärmeanläggningar där själva värmepumpen har bytts men borrhålet är det ursprungliga.
Ny bergvärmepump kan förändra belastningen
När en gammal bergvärmepump byts mot en modern inverterstyrd modell är det inte tillräckligt att bara titta på vilket effektintervall den nya maskinen har.
Borrhålet behöver också passa den nya lösningen.
En modern värmepump kan under vissa förhållanden hämta mer energi från borrhålet än den gamla maskinen gjorde. Om huset dessutom har fått en tillbyggnad, fler uppvärmda kvadratmeter eller större varmvattenbehov kan belastningen ha förändrats ytterligare.
Efter ett byte är det därför klokt att följa köldbärare in ut under den första uppvärmningssäsongen.
Värdena kan ge viktig information om hur den nya värmepumpen och det befintliga borrhålet fungerar tillsammans.
Vad betyder väldigt stor skillnad mellan in och ut?
En stor temperaturskillnad kan vara ett tecken på att köldbärarflödet är lägre än förväntat.
När mindre vätska passerar genom förångaren måste varje liter avge mer energi och temperaturfallet blir större.
Möjliga orsaker kan vara problem med cirkulationspumpen, luft i systemet, ett filter som begränsar flödet eller en ventil som inte står som den ska.
Men även här måste köldbärare in ut tolkas tillsammans med kompressorns aktuella effekt.
En bergvärmepump som arbetar mycket hårt kan naturligt få en annan temperaturskillnad än när samma maskin går på låg effekt.
Därför bör man inte försöka diagnostisera anläggningen genom att bara jämföra en siffra med ett värde från ett forum eller en annan villa.
Vad betyder nästan samma temperatur på KB in och KB ut?
Om temperaturerna ligger mycket nära varandra medan kompressorn arbetar kan det också vara värt att undersöka.
En liten temperaturskillnad kan bero på högt köldbärarflöde eller låg kompressoreffekt och vara helt normal.
Men om värmepumpen samtidigt arbetar hårt och nästan ingen temperaturskillnad uppstår kan andra delar av systemet behöva kontrolleras.
Det kan exempelvis handla om mätningen eller temperaturgivarna.
En givare som visar fel kan få köldbärare in ut att se orimligt ut trots att den faktiska temperaturen i rören är normal.
Det är därför givarnas rimlighet är en del av en professionell felsökning.
Kan köldbärarsystemet frysa?
Köldbärarvätskan innehåller frysskydd just för att kunna arbeta vid temperaturer under noll.
Det betyder dock inte att man kan bortse från hur kallt systemet blir.
Frysskyddets koncentration behöver vara rätt och anläggningen ska arbeta inom de temperaturer som den är konstruerad för.
Vid mycket låga värden för köldbärare in ut kan en tekniker därför behöva kontrollera både temperaturerna och själva köldbärarvätskans egenskaper.
Det handlar inte bara om att konstatera att displayen visar minusgrader, utan om att förstå om systemet fortfarande har tillräcklig säkerhetsmarginal för den aktuella installationen.
Vanliga frågor om köldbärare in ut
Ska köldbärare in alltid ligga över noll?
Nej. Inkommande köldbärare kan ligga under noll under delar av vintern utan att det behöver vara fel. Bedömningen måste göras utifrån borrhål, belastning, årstid och hur anläggningen normalt arbetar.
Ska KB ut alltid vara kallare än KB in?
När kompressorn arbetar och hämtar energi från borrhålet ska utgående köldbärare normalt vara kallare eftersom energi har överförts från köldbäraren till värmepumpen.
Är minus tre grader på KB ut farligt?
Inte nödvändigtvis. Ett enskilt värde säger för lite. Vi behöver även veta KB in, kompressorns belastning, årstid och hur värmepumpen arbetar i övrigt.
Hur ofta bör jag kontrollera värdena?
Du behöver inte bevaka köldbärare in ut varje dag. Det kan däremot vara bra att notera värdena några gånger per år och särskilt under kall vinterdrift. Då får du en historik att jämföra med om något förändras.
Kan jag justera köldbärarpumpen själv?
Det beror på värmepump och installation, men stora förändringar av pumpinställningar bör inte göras på måfå. För högt eller lågt flöde kan påverka anläggningens drift och göra felsökningen svårare.
När bör bergvärmen kontrolleras?
Det finns anledning att boka en kontroll om värdena förändras tydligt samtidigt som andra problem uppstår.
Det gäller särskilt vid:
- återkommande köldbärarlarm
- ovanligt låga temperaturer jämfört med tidigare år
- stor förändring i delta T
- sämre värmeeffekt
- ökad användning av elpatron
- högre elförbrukning
- ljud eller cirkulationsproblem från köldbärarsidan
- nyligen genomfört byte till en kraftigare bergvärmepump
Vid felsökning tittar vi inte bara på köldbärare in ut. Vi kontrollerar hela samspelet mellan borrhål, köldbärarflöde, cirkulationspump, värmepump och husets värmesystem.
Få hjälp att tolka bergvärmepumpens driftvärden
Temperaturerna på displayen kan ge mycket information, men de behöver sättas i rätt sammanhang.
Stockholm Rör & VVS kan kontrollera köldbärare in ut, flöden, temperaturgivare, cirkulationspumpar och övriga driftvärden för att bedöma om bergvärmeanläggningen arbetar som den ska.
Om något har förändrats kan vi också avgöra om orsaken ligger i värmepumpen, köldbärarsystemet eller borrhålets förutsättningar.
Begär offert eller boka felsökning av din bergvärmepump hos Stockholm Rör & VVS.